Ewe Pworausen Manau makkeen
Markus
Kapas akom
I. Iten ei puk: Markus, wewen ei it “tipepwetete”.
II. Chon makkei ei puk: Markus, nöün Maria seni Jerusalem. (Föf 12.12)
III. Itelapemongen ei puk: Kraist ewe chon angang ngeni Kot me aramas.
IV. Kapas aüchean ei puk: Än Markus apöchöküla än ekewe soulängin lükün Israel lükülük.
V. Masouen ei puk: Ei puk a popuetä ren ewe kapas “Ewe Pworausen Manau usun Jesus Kraist ewe Nöün Kot.” A aiti ngenikich pwe Jesus eman souangang me eman sounemenem. An nemenem a pwä lon an afalafal, lon an manaman won ekewe anün rochopwak, pwal an amusala än aramas tipis. Jesus a püsin apasa pwe i nöün Kot mi feito pwe epwe fangala manauan, nge epwe pwal angasa aramas seni tipis.
Markus a apworausa ewe pworausen Jesus lon kapas wenewen me kapas mi manaman. A alongolong won met Jesus a föri lap seni an kewe kapas me afalafal. Mürin ekewe kapas akom mi mochomoch usun Johannes Soupapaptais, pwal usun än Jesus papatais me an küna sosot, Markus a müttir apworausa usun än Jesus angangen apöchöküla aramas me an afalafal. Feilfeil chokewe mi tapwela mürin Jesus a lapala ar weweiti usun i me an afalafal, nge ekewe chon ü ngeni Jesus a lapala ar oputa i. Ekewe sopun me lesopolan ewe puk ra apworausa usun met a fis lon ewe wiken amüchülan manauen Jesus won fanüfan, nge fokun usun an iräpenges me an manausefäl.
Chomong chon silelap lon Paipel ra ekieki pwe ekewe ruu kinikin mi nom lesopolan ewe sopun 16 makkeen eman, nge sap makkeen Markus.
VI. Tettelin masouen ei puk:
Lepoputän ewe Pworausen Manau 1.1-13
Än Jesus angang lon Kaliea 1.14–9.50
Än Jesus sai seni Kalilea tori Jerusalem 10.1-52
Ewe amüchülan wiken än Jesus manau won fanüfan lupwen an nom lon Jerusalem me an nom lon ekewe leni mi arap 11.1–15.47
Än Jesus manausefäl 16.1-8
Än ewe Samol pwä ngeni aramas me an feitä läng 16.9-20
1
Än Johannes Soupapatais Afalafal
1.1-8
(Mat 3.1-12; Luk 3.1-18; Joh 1.19-28)
Iei poputän ewe Pworausen Manau usun Jesus Kraist ewe Nöün Kot. Usun ewe soufos Aisea a fen makkeetiu,
“Kot a apasa, ‘Üpwe tinala nei chon künö epwe akom mwomw,
pwe epwe wäsi alom.’ Mal 3.1
Eman a kökkö fän leüömong lon fanüapö,
‘Oupwe amolätä ewe al fän iten ewe Samol,
oupwe awenechara ewe al epwe fetal won.’ ” Ais 40.3
Johannes a nom lon ewe fanüapö, a papatais o afalafal. A üreni ekewe aramas, “Oupwe aier seni ämi tipis o papatais. Iwe, Kot epwe amusala ämi tipis.” Chomong aramas seni Jutea me ewe telinimw Jerusalem ra feila ren Johannes. Ra pwärätä ar tipis, nge Johannes a papataisiir lon ewe chanpupu Jortan.
Iwe, Johannes a üföüf üf seni ülen kamel, ririn lukalapan a för seni silin man, nge anan mongö lifichimas me chönün chunen seni lein pötöwöl. 2.King 1.8 Iwe, a üreni ekewe aramas, “Ewe eman epwe war me müri a lap seniei, ngang üsap fich ngeni ai üpwe mwo nge pworotiu mwan o apichi ririn ipwan sus. Ngang üa papataisikemi ren koluk, nge i epwe papataisikemi ren Ngünmifel.”
Jesus a papatais o küna sosot
1.9-13
(Mat 3.13–4.11; Luk 3.21-22; 4.1-13)
Iwe, ekis chök fansoun mürin Jesus a feito seni Nasaret lon Kalilea pwe epwe papatais ren Johannes lon ewe chanpupu Jortan. 10 Iwe, lon ewe chök otun a tütä o ütä lon ewe koluk, a küna pwe läng a sukula, iwe, Ngünmifel a feitiu won usun lapalapen eman lisom. 11 Iwe, eu möngüngü a feitiu seni läng o a apasa, “En nei mi fokun achengicheng, üa unusen pwapwa reöm.” Ken 22.2; Kölf 2.7; Ais 42.1; Mat 3.17; 12.18; Mark 9.7; Luk 3.22
12 Iwe, lon ewe chök otun Ngünmifel a tinala Jesus lon fanüapö. 13 A nonom ikenan lon ükükün faik rän o a küna sosot ren Satan. Iwe, a nom ren ekewe manmwacho, nge chon läng ra feito o tümwünü.
Jesus a köri föman chon attau
1.14-20
(Mat 4.12-22; Luk 4.14-15; 5.1-11)
14 Iwe, mürin an Johannes tolong lon imwen fötek, Jesus a feila Kalilea o arongafeili ewe Pworausen Manau seni Kot. 15 A apasa, “A tori ewe fansoun, Mwün Kot a arapoto. Oupwe aier seni ämi tipis o lükü ewe Pworausen Manau.” Mat 3.2
16 Iwe, lupwen Jesus a fetal arun ewe nomun Kalilea a küna ruoman pwipwi, Simon me Andru, ir chon attau, ra aturätiu nöür chew lon ewe noom. 17 Iwe, Jesus a üreniir, “Oupwe tapweto müri, iwe, üpwe aiti ngenikemi ifa usun ämi oupwe attaua aramas.” 18 Lon ewe chök otun ra likitala nöür kewe chew o tapwela mürin Jesus.
19 Iwe, lupwen Jesus a pwal feila ekis, a küna pwal ruoman pwipwi James me Johannes nöün Sepeti kewe. Ra nom won war we o wonefi nöür kewe chew. 20 Nge lon ewe chök otun Jesus a küneer, a köriir. Ra likitala semer we Sepeti won waar we me nöün kewe chon angang o ra tapwela mürin Jesus.
Eman mwän a wor eman ngününgau won.
1.21-28
(Luk 4.31-37)
21 Iwe, Jesus me nöün kewe chon kaiö ra tori ewe telinimw Kapernaum. Nge lupwen a tori ewe ränin sapat, a tolong lon ewe imwen felikis o popuetä le afalafal. 22 Iwe, ekewe aramas mi rongorong ra mairü ren an afalafal, pun a afalafal usun eman mi wor an pwüüng, nge esap usun nöür kewe Sensen Allük. Mat 7.28-29 23 Lon ewe chök otun eman mwän a wor eman ngününgau won a tolong lon ewe imwen felikis o popuetä pupuchör, 24 “Met ka mochen föri ngenikem, Jesus seni Nasaret? Ka feito pwe kopwe afeiengauakem? Ngang üa silei pwe en Ewe mi Pin, Kot a tinato.” 25 Iwe, Jesus a allük ngeni ewe ngününgau, “Kopwe fanafanala o towu seni ei mwän.” 26 Iwe, ewe ngününgau a aturufeili ewe mwän o a towu seni.
27 Iwe, ekewe aramas meinisin ra mairü o ra popuetä kapasfengen lefiler, “Mwa met ei? Ifa usun, och minefön afalafal ei? Ei mwän a wor an pwüüng pwe lupwen a allük ngeni ekewe ngününgau ra aleasochis ngeni.” 28 Iwe, ewe pworaus usun Jesus a müttir chöfetal ekis meinisin lon unusen ewe fanü Kalilea.
Jesus a apöchöküla chomong aramas
1.29-34
(Mat 8.14-17; Luk 4.38-41)
29 Mürin, Jesus me James me Johannes pwal ekoch nöün kewe chon kaiö ra feila seni ewe imwen felikis o feila lon imwen Simon me Andru. 30 Iwe, inen pwülüen Simon we a eäni samaun pwichikar o a kon won an peet. Lon ewe chök otun ra asile ngeni Jesus usun neminewe. 31 Iwe, Jesus a tolong ren, a amwöchü pöün o apwätai. Iwe, ewe pwichikar a müttir wes, mürin neminei a angang ngeniir.
32 Lupwen akkar a tuputiu, aramas ra uwato ren Jesus ekewe chon samau meinisin, pwal chokewe mi wor anün rochopwak wor. 33 Iwe, aramas meinisin seni ewe telinimw ra chufengen mwen asamen ewe imw. 34 Iwe, Jesus a apöchöküla chomong chon samau seni sokopaten ar samau, a pwal asüela chomong anün rochopwak, nge esap mwüt ngeni ekewe anün rochopwak pwe repwe apasa och, pun ra silei iö i.
Jesus a afalafal lon Kalilea
1.35-39
(Luk 4.42-44)
35 Wünümweeränin sorotän ewe rän, lupwen akkar esamwo tötä, Jesus a pwätä o towu seni ewe imw. A feila lükün ewe telinimw lon eu leni ia esap wor aramas ie o a iotek. 36 Nge Simon me chiechian kewe ra towu seni ewe telinimw pwe repwe kütta. 37 Lupwen ar küna, ra üreni, “Aramas meinisin ra resin küttok.”
38 Nge Jesus a üreniir, “Ousipwe feila ngeni pwal ekoch sopw mi arap, pwe üpwe afalafaleer, pun iei popun ai feito.” 39 Iwe, a saifeil lon unusen Kalilea, a afalafal lon ar kewe imwen felikis o asüela ekewe anün rochopwak. Mat 4.23; 9.35
Jesus a apöchöküla eman mi rupun pwötür
1.40-45
(Mat 8.1-4; Luk 5.12-16)
40 Iwe, a wor eman mwän mi rupun pwötür a feito ren Jesus, a fotopwäsuk o tüngormau ngeni pwe epwe alisi. A apasa, “Are ka mochen, ka tongeni alimöchüei.” 41 Iwe, Jesus a fokun tongei, a aitiela pöün o atapa. A üreni, “Üa mochen, kopwe limöch.” 42 Lon ewe chök otun ewe rupun pwötür a müttir wes seni ewe mwän, iwe, a limöchüla.
43 Mürin, Jesus a fokun fönöü ewe mwän o a müttir tinala 44 wesin an üreni, “Nengeni, kosap üreni eman och usun mine a fis ngonuk. Nge kopwe feila ren ewe souasor o pwäri inisum ngeni. Mürin kopwe eäni ewe asor Moses a allük fan iten om ka limöch, pwe epwe alletä ngeni aramas pwe ka limöch.” Lif 14.1-32 45 Nge ewe mwän a feila o apworausafeili ei pworaus ekis meinisin. Iei mine Jesus esap chüen tongeni feila lon ekewe telinimw le pwäpwäla. Nge a feila lon ekewe leni ia esap wor aramas ie. Iwe, ekewe aramas seni ekis meinisin ra feito ren.

1:2: Mal 3.1

1:3: Ais 40.3

1:6: 2.King 1.8

1:11: Ken 22.2; Kölf 2.7; Ais 42.1; Mat 3.17; 12.18; Mark 9.7; Luk 3.22

1:15: Mat 3.2

1:22: Mat 7.28-29

1:39: Mat 4.23; 9.35

1:44: Lif 14.1-32